IDhund

När ett husdjur ska eftersökas behövs en noggrant genomtänkt plan och ibland en väl fungerande eftersöksgrupp. IDhund och förare är en viktig del i den gruppen och kan hjälpa till med att få fram viktig information om hur djuret rör sig och var den befinner sig. Är det t.ex. en hund som slitit sig med koppel och man befarar att hunden sitter fast kan IDhunden spåra var hunden är. Eller en katt som råkat bli instängd kan också bli lokaliserad av en IDhund. Men oftast är spårarbete den minsta delen i eftersöket. Djur, till skillnad mot människor, vill inte bli "räddade". Att spåra dem och komma för nära innebär att djuret flyttar sig. Och att IDhunden kanske jagar den.  Ett IDhundekipage visar dig var du ska påbörja infångning, men de kommer inte så nära djuret så de fångar den åt dig utan att riskera att djuret flyr igen. Men att veta var det befinner sig och var du ska lappa och börja fånga in är en stor hjälp. 

En IDhund ska vara duktig på att självständigt hitta spår och då givetvis kunna särskilja just det spåret vi letar efter och som matchar doften på smellern. Däremot är det sällan man går särskilt långa spår utan man vill spara på hundens krafter (och sina egna) och endast få indikationer om riktning och sedan med bil ta sig längre fram och möta upp spåret. Hunden ska alltså klara att bli ofta avbruten i sitt arbete och lika glatt gå på nästa gång.
 

Om djuret hittas kan det vara skadat eller sjukt och hundförare bör även ha information om första hjälpen. 
IDhundsekipagen ska vara en spetskompetens och vara expertråd till sökledaren vid lokalisering, säkerställande av obsar och genomsök av områden.

Träning krävs för att uppnå den status som är nödvändig för att kunna vara denna spetskompetens.
Kunskap är färskvara och IDhund ekipage gör ett arbetsprov varje år för att visa att de har kompetensen. Vid det provet får de en licens som gäller ett år framåt.